• en
  • fr
  • de
  • it
  • es
  • zh-hans
  • zh-hant
  • ru
  • pt-br
  • sv

”Det finns ingenting i det – det är bara sockerpiller”

Laboratorieexperiment har visat att homeopatiska mediciner inte enbart är sockerpiller

Homeopatins kritiker pekar på det faktum att homeopatiska mediciner är så högt utspädda att det finns ”inte finns någonting i dem”.

Detta kommer från det faktum att vätskorna som används för att tillverka homeopatiska mediciner är utspädda utöver nivån känd som Avogadros nummer (utspädd 10-23). Detta innebär att vätskan är så kraftigt utspädd att man inte kan förvänta sig att några molekyler från originalsubstansen kvarstår.

Det är dessa ”ultrahöga utspädningar” (homeopatiska mediciner över 12 c eller 24x potens) som skapar kontroverser, eftersom de uppenbarligen inte kan fungera på samma sätt som konventionella medicinska substanser m.a.o. genom att molekyler interagerar direkt med kroppens biokemi.

Forskare runt om i världen undersöker verkningsmekanismen hos dessa mediciner, som sannolikt är baserade på fysik snarare än kemi. Även om flera olika teorier utforskas, kan man ännu inte förklara hur homeopatiska mediciner fungerar.

Vad vi vet är att många laboratoriestudier har visat  att ultrahögt utspädda homeopatiska mediciner har biologiska effekter som man inte skulle se om de ”bara var vatten” eller” enbart sockerpiller”, t.ex:

Att tillsätta homeopatiskt histamin till basofiler (vita blodceller) kan trigga dessa att frigöra histamin

MerMindre

Som de personer som designade experimentet förklarar, ”När mänskliga polymorfonukleära basofiler, en typ av vita blodkroppar med antikroppar av typen immuglobin E (IgE) på sin utsida, utsätts för anti-IgE antikroppar, så utsöndrar de histamin från sina intracellulära granuler och förändrar sina färgningsfunktioner. Det senare kan demonstreras vid utspädningar av anti-IgE mellan 10-2 till10-120; över det spannet förekommer det successiva toppar av degranulering mellan 40% till 60% av basofilerna, trots den kalkylerade frånvaron av anti-IgE molekyler vid de högsta utspädningarna.”

28 forskningsrapporter har skrivits gällande detta ämne, av vilka 23 st rapporterat positiva resultat. 11 publikationer var bedömda som högkvalitativa, av vilka 8 rapporterade positiva resultat.1

Den tidigaste studien visade en inhibition av degranuleringen med ultramolekylär utspädning av anti-IgE,2 men dessa initiala resultat visade sig vara omöjliga att upprepa.3,4

Dock har följande studier, vilka har använt en modifierad metod och använt sig av ultramolekylära utspädningar av histamin, visat positiva resultat. Dessa fynd har reproducerats i ett flertal självständiga laboratorier,5,6 såväl som i ett multi-center serier av experiment.7

Homeopatiskt thyroxin, vid den ultrahöga graden av 30x utspädning, saktar ner tiden det tar för ett grodyngel att transformeras till en groda. 8

MerMindre

 Hos amfibier, stimulerar hormonet thyroxin metamorfos. Under nästan 20 år har olika team testat homeopatiska utspädningar av thyroxin på grodor genom att tillsätta det till badvattnet som grodynglen hålls i. En självständig metaanalys av dessa studier identifierade 22 experiment – 15 utförda av det ursprungsteamet i Österrike och 5 av självständiga forskare.8 Alla 22 experiment visade samma trend – att thyroxin 30x (utspädd över Avogadros gräns genom användandet av den homeopatiska tillverkningsprocessen) försenar metamorfos, dock varierade de exakta resultaten. Denna effekt har nu observerats av 7 forskare från Österrike, Tyskland, Schweiz + Nederländerna.

Är resultaten bara artefakter av ”dålig vetenskap”?

Detta argument håller inte för en ingående granskning då även experiment som håller en hög metodologisk standard kan uppvisa att ultrahöga utspädningar (även benämnt ”höga potenser”) är effektfulla.1

Varför är dessa resultat inte accepterade av vissa forskare?

Än så länge, har inget positivt resultat varit stabilt nog för att kunna reproduceras av alla forskare alla gånger. Nästan 75% av alla in vitro experiment gällande ultrahöga utspädningar visar att substansen har en effekt, och nästan 75% av upprepande experiment har varit positiva.1

Allt eftersom forskare får mer erfarenhet när det gäller att experimentera med ultrahöga utspädningar, börjar de gradvis förstå vilka faktorer som påverkar resultaten och som en konsekvens av detta ökar reproducerbarheten 9. Experimenten med basofiler och grodor beskrivna ovan har hittills bevisat sig vara de mest upprepbara. Framsteg har också gjorts vad gäller att hitta de mest reproducerbara växtbaserade studierna.

Dock är det så att till dess att varje team får samma testresultat varje gång, kommer detta område vara kontroversiellt. Detta är den ständiga utmaningen vad gäller grundläggande homeopatiska forskning.

Nyckeln verkar ligga i exakt hur homeopatiska mediciner tillverkas

Homeopatiska mediciner tillverkas från växt-, kemiska-, mineral- och animaliska källor. Ursprungsmaterialet späds ut, sen skakas det intensivt (succuss). Antalet gånger som detta upprepas bestämmer styrkan eller ”potensen” av medicinen t.ex. har en ”6c” medicin blivit utspädd en del i 100 och sedan blivit succussat (skakats) och detta sex gånger om.

Om man bara spär ut substansen om och om igen får man till slut ett inaktivt prov som ”bara är vatten”; det är den tillagda succussionen mellan varje steg av utspädning som verkar ge avtryck och information från den ursprungssubstansen till vattnet/alkoholen den späds ut i.

Denna idé stöds av experiment som visar att utspädningar som inte skakats är inaktiva, men utspädningar som har skakats kan orsaka biologiska effekter, vilket antyder att denna aspekt av tillverkningsprocessen av homeopatiska mediciner är essentiell.10

Exakt vilka bio-kemiska förändringar som succussionen medför, och hur detta möjliggör vatten att ta över information av substansen som späds ut, är de stora frågorna som forskarna försöker förklara.

ReferenserMindre

  1. Witt CM, Bluth M, Albrecht H, Weisshuhn TE, Baumgartner S, Willich SN. The in vitro evidence for an effect of high homeopathic potencies–a systematic review of the literature. Complement Ther Med., 2007; 15(2): 128-38 | PubMed
  2. Davenas E, Beauvais F, Amara J, et al. Human basophil de-granulation triggered by very dilute antiserum against IgE. Nature, 1988; 333: 816–818 | PubMed
  3. Ovelgönne JH, Bol AW, Hop WC, van Wijk R. Mechanical agitation of very dilute antiserum against IgE has no effect on basophil staining properties. Experientia, 1992; 48: 504–508 | PubMed
  4. Hirst SJ, Hayes NA, Burridge J, et al. Human basophil degranulation is not triggered by very dilute antiserum against human IgE. Nature, 1993;366: 525–527 | PubMed
  5. Belon P, Cumps J, Ennis M, et al. Inhibition of human basophil degranulation by successive histamine dilutions: results of a European multi-centre trial. Inflammation Research, 1999; 48 (Suppl 1): S17–18 | PubMed
  6. Lorenz I, Schneider EM, Stolz P, et al. Sensitive flow cytometric method to test basophil activation influenced by homeopathic histamine dilution. Forschende Komplementärmedizin, 2003; 10: 316–324 | PubMed
  7. Belon P, Cumps J, Ennis M, et al. Histamine dilutions modulate basophil activation. Inflammation Research, 2004; 53: 181–188 | PubMed
  8. Harrer B. Replication of an experiment on extremely diluted thyroxine and
highland amphibians. Homeopathy, 2013;102(1):25-303 | PubMed
  9. Endler P, Thieves K, Reich C, Matthiessen P, Bonamin L, Scherr C, Baumgartner S. Repetitions of fundamental research models for homeopathically prepared dilutions beyond 10(-23): a bibliometric study. Homeopathy, 2010; 99(1): 25-36 | PubMed | HRI Synopsis
  10. Betti L, et al. Effectiveness of ultra high diluted arsenic is a function of succussion number as evidenced by wheat germination test and droplet evaporation method. Int J High Dilution Res, 2013; 12 (44): 127–128 | Full text

Tillbaka till Homeopati FAQ

Testing homeopathy on plants

Dr Stephan Baumgartner
University of Berne

Watch on YouTube